Första löp-passet

Nu är det gjort, det första löppasset. Och det kändes.... Sådär. Gjorde visserligen samma pass igår, men 5 minuter längre... Men eftersom jag inte hade börjat programmet då så räknas det inte. Men skulle den här utmaningen gå om intet så kommer jag såklart att skylla på att allt förstördes av att jag testkörde en dag extra, det vill säga, gjorde ett pass utöver löpprogrammet. Så, då vet ni det, om det går åt skogen alltså.

Men till upplevelsen av passet då. Känslan av "sådär" bottnar i att passet var 15 min, varav löpningen endast 2 minuter (i tempo 8,5 km/h). Resterande tid var walking i 6 km/h... Alltså, vem tränar i 15 minuter??? Jag återkommer såklart nu till det där med att ta ut sig, att kämpa, att slita och att svettas!!! De känslorna infann sig såklart inte, så nu vet jag att min största innersta utmaning inför löpträningen kommer att bli att hålla mig till programmet helt enkelt. Idag kompletterade jag det med att dammsuga bottenvåningen direkt efter, lite bonus i alla fall (och extremt nödvändigt!!!)

Det som upplevdes som direkt svårt, är tekniken. Jag brukar springa med blicken i backen, med nedsättning på hälfoten, okontrollerat och varierat tempo samt säcka ihop med överkroppen så jag får vänta med andningen tills man kommit hem och duschat. Nu skulle jag tänka på tekniken och springa... SAMTIDIGT. Och då en teknik som jag inte ännu är kompis med. Och det var svårt... Men jag fick nåt att lägga tankarna på åtminstone under passet istället för på hur tråkigt jag brukar tycka det är...

På torsdag är det dags för pass nummer två. Då får vi se hur upplevelsen blir då!

Nu kör vi!!!