Men innan föreställningen hade vi pit-party biljetter dvs vi fick gå in tidigt och kolla in bilarna på nära håll, prata med förarna och bli fotograferade. De hade även en show med radiostyrda bilar från traxxas som alla våra barn blev galna i men som skulle kosta oss en smärre förmögenhet att införskaffa.
Jag däremot fastnade för nåt annat. När killarna kollat in bilarna och fått varsin tidning satte vi oss ner för att kolla läget lite. Då säger Maken, här har han nog sprungit du, Bolten!
Och när vi tittade oss omkring så kändes det faktiskt lite speciellt. Där stod vi, mitt i Usain Bolts bana. Och när man tittade upp så kände man sig så liten på den stora arenan. Tänk hur det måste kännas för dem, när de står här, laddade till max, fullsatta arenor, hejande publik och en stämning som man kan ta på.
Jag var tvungen att ställa mig i banan. Tänk om jag nån gång skulle få chansen att springa här... För mig själv... Låtsas vara någon världsbäst...
Ha, det ska bli ett av mina dröm-mål inför framtiden.
Blev ett riktigt svettigt zumba-pass när jag kom hem igår istället. Känns skönt nu när man följt samma koreografi ett tag så den sätter sig lite och man verkligen kan ta ut varje kombination till det yttersta.
Idag tror jag det står löpning på schemat... Eller hur gjorde jag med det??? Är det tisdag kanske som löpningen sker???
Får backa bak och kolla in schemat!
Ha en go måndag alla!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar